I det här rummet

Låttext utifrån intervju med barnmorska Nina. Av Stormryttaren och Rasmus Ohlander. 


Nej men det är så himla fint att få komma någon nära på det sättet,

alltså man är väldigt öppen och skör som kvinna,

alltså man är både stark och skör på samma gång när man är gravid,

det är väldigt vackert och häftigt och liksom

en sån här kick att få bli inbjuden i det rummet på nått sätt.


Att vara barnmorska handlar väldigt mycket om att finnas där,

alltså visa för kvinnan att jag finns för dig och jag stöttar dig

och jag ser dig oavsett vad som händer i det här rummet.


Jag står kvar här med dig och jag går inte, jag lämnar dig inte.


Luften ligger kvav

Och röster hörs på håll

En solstråle lyser in

Och snuddar vid din högra hand


Men du vänder om, är det något som händer?


Så som nuläget är nu så går du in på förlossningsavdelning

och kanske har hand om tre kvinnor samtidigt.

Så då kanske dom här tre kvinnorna har träffat mig och sen

så blir jag upptagen med hon som föder och så får dom träffa ännu en barnmorska.

Och sen så kanske jag kommer tillbaka och

det blir liksom ett väldigt lappande, det blir ingen kontinuitet,

dom märker att vi är stressade, dom märker att vi måste gå.


Du är här igen

Och lyssnar, ser och känner

Du vill stanna lite till

Men tiden rinner ut


Det som händer är att man märker att det finns ett behov och

jag kan inte tillfredsställa det och man känner sig otillräcklig.

Och så mår man ju dåligt av det, att veta hur det ska vara

och att man inte kan få jobba så som det ska vara.


(Att vara barnmorska handlar väldigt mycket om att finnas där…

Jag finns för dig och jag stöttar dig och jag ser dig

oavsett vad som händer i det här rummet.

Jag står kvar här med dig…

Jag går inte…

Jag lämnar dig inte.)


Så som jag ser det utifrån att jag är feminist, så tycker jag faktiskt att det är ett kvinnoförakt

att man inte prioriterar kvinnor och kvinnors hälsa och kvinnors vård högre.

För forskningen har vi, det handlar bara om en vilja att förändra.


Vi i Sverige borde ha en högre, vi borde sätta ribban lite högre än att mor och barn överlevde.

Vi är ju ett välfärdssamhälle.


Det är därför det är så viktigt med bra arbetsvillkor som barnmorska.

För att man har det stora ansvaret liksom över liv och död.


Jag kände att fortsätter jag i den här dåliga arbetsmiljön med den här stressen,

så kommer jag vara med om när ett barn blir dåligt eller där nånting kunnat gå annorlunda.

Det var också en av orsakerna till att jag slutade.

Jag orkar inte bära det i mitt liv just nu för då går jag sönder.


Luften ligger kvav

Och tystnaden breder ut sig

Hon går, hon går vidare

Från ett liv till ett nytt


Så så det hade ju varit fantastiskt att få jobba med det här

fantastiska magiska med att vara barnmorska.

inte liksom ha ont i magen eller ha skippat min lunch

eller måste ta en huvudvärkstablett utan bara

ja jag har fått min rast och nu kan jag gå hem.

Kunna kombinera arbete med liv, med sitt liv liksom…